Min milton
Jag har gång på gång försökt förklara den enorma kärlek jag har till Milton, men det känns alltid som att orden inte beskriver den rättvist. Som att orden inte är tillräckligt starka för att någon verkligen ska förstå. "Det är bara en hund"
är något jag aldrig kommer att förstå. Och jag tror att de som säger att "det bara är en hund" aldrig haft en hund själv. Han är så mycket mer än bara en hund. Han är min bästa vän, mitt barn, min lycka, det absolut finaste jag har och min odåga.
Men när jag säger att han är en odåga så missuppfattar folk mig. Det är inte menat som något negativt. Han är ju MIN odåga. Hur jävlig, trotsig, närhetssökande utan vetskap om vad personal space är så är han MIN. Jag kan verkligen inte förklara hur "bara
en hund" kan betyda så mycket för mig. Min älskade, älskade odåga. Jag skulle göra allt för dig❤️